Jag har genomfört en kvantitativ undersökning genom att ha använt mig av tidningar. Undersökningen är en innehållsanalys av Aftonbladets och Expressens artiklar om Wilma Andersson-fallet under tidsperioden 14 november 2019 till april 2021. Jag analyserade ut 5 artiklar från Aftonbladet samt 5 artiklar från Expressen (totalt 10 artiklar). Jag valde att jämföra dessa två tidningar då jag tycker att det är intressant att båda tidningarna är kvällstidningar men även hur de skiljer sig åt på grund av deras olika politiska färg och deras olika ägare. Det som skiljer tidningarna åt är då deras politiska färg. Expressen är “obunden liberal” och Aftonbladet är “oberoende socialdemokratisk”. Expressen tillhör mediekoncernen Bonnier som en del av affärsområdet Bonnier News medan Aftonbladet ägs av den norska mediekoncernen Schibsted Media Group till 91% och Landsorganisationen i Sverige (LO) till 9%. För att besvara mina frågeställningar ställde jag en mängd förutbestämda frågor till varje artikel oberoende från vilket år/ månad eller vilken tidning som publicerade den för att få hög tillförlitlighet.

Metoddiskussion

Min ursprungliga plan var att analysera 10 tidningsartiklar från Lisa Holm-fallet och 10 tidningsartiklar om Wilma Andersson-fallet men så blev inte fallet då det var mycket svårt att hitta artiklar som besvarade mina frågeställningar i Lisa-fallet. Jag la mycket tid på att hitta artiklar om Wilma Andersson så efter ett tag märkte jag att jag skulle behöva tänka om och begränsa antalet artiklar till 10 stycken och istället endast analysera artiklar om Wilma Andersson.

Min reliabilitet är hög då alla artiklar jag har använt mig av finns kvar att läsa. Någon skulle kunna göra om min undersökning. Medan validiteten är lite lägre då alla kan tolka texterna olika och ha olika uppfattning om vad den säger. Jag hade kunnat läsa fler artiklar för att trovärdigheten skulle öka men eftersom att det fanns så ont om artiklar med bra information fick jag begränsa antalet till 10 artiklar sammanlagt.