Mordet Wilma Andersson är ett av de mest omtalade kvinnomorden under de senaste åren. I denna presentation kommer en överblick kring mordet och hur det har skildrats i olika artiklar från de två tidningar som jag har valt att undersöka. Tidigare forskning visar att kvällstidningarna Expressen samt Aftonbladet använder sig av en negativ tonalitet (Bengtsson och Bergman, 2019).

Tidningarna

En kvällstidning är en dagstidning som inte är en morgontidning. Uttrycket kvällstidning kommer av att tidningen tidigare utkom på eftermiddagen (aftontidning) eller kvällen. Detta gjorde man för att rapportera om sådant som hade hänt under dagen. Joachim Berner, som tidigare har varit chefredaktör för både kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens Nyheter beskrev år 2019 sin syn på skillnaden i beslutsfattande mellan en kvällstidning och en morgontidning och tog upp att en morgontidning är en mer långsammare och mer demokratisk beslutsgång, samtidigt som chefen är den som bestämmer i högre grad på en kvällstidning. “En kvällstidning är en sekt, det är ett djur på ett helt annat sätt än vad en morgontidning är” (Wikipedia, 17 september 2022).

Aftonbladet är en kvällstidning som är mycket stor i dagsläget. Tidningen når varje dag 3,6 miljoner läsare och tittare via mobila plattformar, webben och papperstidningar. Varje dygn publiceras omkring 500 artiklar, men även många videoinslag och tv-program.

Expressen har den näst högsta siffran som någonsin uppmätts av en svensk tidning. I januari 2021 nådde Expressen 5,4 miljoner läsare i mobilen per vecka skriver de på deras hemsida (Expressen, 2021). De har även runt 3,2 miljoner läsare per dag.

Mordet

Fallet Wilma Andersson är ett svenskt mordfall där den då 17-åriga Wilma Andersson (född 2002) mördades av sin ex pojkvän Tishko Shabaz Ahmed (född 1997). Mordet inträffade den 14 november 2019 i deras gemensamma lägenhet i Uddevalla. Hon anmäldes försvunnen den 16 november och eftersökningar påbörjades fem dagar efter hennes försvinnande den 19 november. Sökningen efter Wilma pågick i nio dagar, tills det att man påträffade hennes huvud inlindat i flera lager aluminiumfolie. Huvudet påträffades i en resväska i garderoben i deras gemensamma sovrum. Resten av hennes kvarlevor är än idag inte återfunna. Man vet fortfarande inte helt hur Wilma Andersson miste sitt liv då Tishko Ahmed inte erkänner sig skyldig. Men Wilma ska ha blivit utsatt för trubbigt våld och senare avlidit i lägenheten. Grannar till Tishko och Wilma ska ha hört paret skrika på varandra, men även hört “dunstar”. En granne ska ha hört ett mycket högt kvinnoskrik och efter det ska det ha varit helt tyst. Det ska inte ha funnits några livstecken från Wilma efter detta.

Medias roll i samhället

I en uppsats skriven av Essunger & Mårtensson (2020) redogör författarna för hur viktig roll media har i samhället. I uppsatsen beskrivs det att det i princip är omöjligt att undvika mediekonsumtion i dagens samhälle. så fort man slår på telefonen möts man av massvis med olika nyheter som strömmar in. Det är därför medierna har en mycket avgörande plats i våra dagliga liv (Nord & Strömbäck, 2004). Medierna men också journalisterna har många roller i samhället men en mycket stor och viktig roll är att informera om vad som händer (Weibull & Wadbring, 2014), men också att välja ut vad som ska uppmärksammas och hur verkligheten ska gestaltas och beskrivas (Nord & Strömbäck, 2004). Det vi inte upplever med våra egna ögon eller det vi inte får berättat för oss får vi veta via medier. Därför är media viktigt för oss i samhället, för att vi ska få den information vi behöver (Weibull & Wadbring, 2014).

Brottsnyheter är lockande och har mycket stor betydelse för exempelvis kvällspressens lösnummerförsäljning och publiktillströmning till tv-kanaler med brott som fokus. Nyheter uppmärksammar det avvikande, annorlunda och exceptionella. Brottsligt handlande fullgör dessa krav på avvikelser och har genom journalistikens historia varit det mest centrala ämnet (Pollack, 2001).

Un Women

Un Women, United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women, är en FN-organisation som bildades år 2010. Organisationen arbetar för att främja kvinnors rättigheter världen över. År 2016 publicerande UN Women deras undersökning om könsbaserat våld examinerande rapporteringen av våld mot kvinnor, publicerat i medier i Bosnien och Herzegovina. Meningen var att analysera hur medierna redogjorde kring våldet mot kvinnor och att diskutera ansvar i samband med ämnet. Forskning har visat att medias rapportering kring våld mot kvinnor rent allmänt brister. Enligt undersökningen gäller det inga tvivel om att våldet finns och att det rapporteras men att frågor om varför våldet sker och hur det kan förebyggas ofta saknas. Specifikt när det handlar om våld i hemmet och mord på kvinnor (Mujkić Jukić et al. 2016, s. 5). Exempelvis är artiklar som innefattar våld men också dödligt våld mot kvinnor framför allt kortare och hamnar därför inom kategorin “kort nyhetsartikel” på UN Womens skala över nyhetsartiklar “kort, medium eller lång” ” (Mujkić Jukić et al. 2016, s. 12).
Offentliggörande av bilder på mördade offer eller gärningsmän tolkas i studien som oetisk och att detta publiceras för att locka läsare, detta leder i sin tur till en osäker nyhetspublicering från medier (Mujkić Jukić et al. 2016, s. 15). När man kollar närmare på rapportering av våld mot kvinnor visar statistiken att det fysiska våldet får mest medialt utrymme, innehållande 45%. Därefter utgör sexuellt våld 21% av artiklarna inom ämnet (Mujkić Jukić et al. 2016. s, 17). UN Womens insamlade material påstås av dem vara tillräckligt för att kunna uttala sig om det, med stöd från studien, att kvinnor som utsätts för våld kan i många fall användas som ett hjälpmedel i olika medier för att locka läsare och öka antalet klick i Bosnien-Herzegovina (Mujkić Jukić et al. 2016, s. 18).