Precis som tidigare studier visar att rapportering om våld mot kvinnor allmänt brister har även min studies resultat visat det. Tidigare forskning har visat att medias rapportering kring våld mot kvinnor rent allmänt brister. Enligt undersökningen gäller det inga tvivel om att våldet finns och att det rapporteras men att frågor om varför våldet sker och hur det kan förebyggas ofta saknas. Specifikt när det handlar om våld i hemmet och mord på kvinnor (Mujkić Jukić et al. 2016, s. 5). Jag förstod tidigt att jag skulle behöva leta länge efter artiklar som skulle vara lämpliga för just mitt arbete då det fanns väldigt få artiklar med bra information. En beskrivning om varför våldet sker men även hur det kan förebyggas saknas i samtliga artiklar, vilket visar en brist i samhällets arbete för jämställdhet. Tidigare forskning visar även att artiklar som innefattar våld men också dödligt våld mot kvinnor framför allt är kortare och hamnar därför inom kategorin “kort nyhetsartikel” på UN Womens skala över nyhetsartiklar “kort, medium eller lång” ” (Mujkić Jukić et al. 2016, s. 12). Detta kom däremot inte fram i min undersökning då nyhetsartiklarna var av stort nyhetsvärde och tillgängligheten av artiklar om Wilma Andersson- fallet var stor. Min känsla är att artiklarna omedvetet skuldbelägger Wilma för att hon var tillsammans med Tishko och för att hon gick tillbaka till honom. Man tog också upp hennes familjeförhållanden och att hon tidigt flyttade ut för att bo hos sin syster, vilket egentligen är helt orelevant när man tänker på det Wilma blev utsatt för.